En studie om bänkpress - muskelmassa trumfar teknik
Den här veckan pratar vi om en liten studie på bänkpress från 2021.
Sammanfattningsvis visar den att det är positivt för bänken att ha mycket muskler på överkroppen och att bli stark (skräll). Syftet med studien var att undersöka viktiga (strukturella, tekniska och neuromuskulära) faktorer som samverkar i bänkpress hos elitstyrkelyftare.
Hålltider
0.00 Försnack om choklad, träning och individbaserad cancervård
11.51
En studie på 13 nationella och internationella bänkpressares 1RM. Antropometri - kroppsmått såsom armlängd - kan spela roll men är inte så viktig som forskarna trodde. Den främsta faktorn för att bli stark i bänkpress enligt denna studie är muskelmassa och råstyrka. Tekniken föreföll i denna studie inte vara så viktig som man trodde. Denna studie kanske kan vara peppande för någon som till exempel fastnat på en platå i sin träning för att kanske fokusera på muskelmassa - hypertrofi - ett tag. Det är aldrig fel, framför allt om man är kvinna, att bygga volym på överkroppen. Vi diskuterar också några frågetecken med studien såsom exakt hur de mätte tekniken hos dessa lyftare, och att en god teknik enligt oss också är viktigt både för effektiviteten och säkerheten i en rörelse. Lär dig att göra likadant varje gång.
26.15
Hur gör man då för att bli stark och få mer muskler, några favoritövningar:
I det här avsnitt pratar vi om en, enligt oss, kommunikationsmiss som många som jobbar med träning gör: berätta vad folk gör för FEL när de tränar. Så kallade dåliga övningar, felaktig teknik och dåliga upplägg. Något som vi anser ökar tröskeln för att fler ska vilja träna, istället för att förstå hur enkelt det är. Vi diskuterar det pedagogiskt dumma i att visa på fel, istället för att visa på något positivt (“gör inte så” istället för “testa det här”). Om det onödiga med att göra så kallade “screenings” av nya PT-kunder. Varför ska någon behöva veta vad den har för eventuella “fel”? Hur gör du istället någon motiverad att vilja komma tillbaka till dig? Vi pratar om att vi själva hamnade i den här fällan när vi var nyutbildade, för att vi tog efter hur branschen gjorde. Hur många behöver egentligen veta hur de ska göra med armbågen i en hantelrodd? Eller vilka övningar som är dåliga för att bygga en imponerande rumpa? De flesta behöver få veta att de kan, att de orkar, att de klarar av det som de vill göra. Och komma tillbaka igen och igen. Träningsbranschen har någonstans skapat helt fel införsäljningsmetod, där de berättar hur avancerat det är att träna. Skärpning!
Hålltider
0.00 Försnack
Två lyssnarfrågor: när ska man andas i excentriska lyft och hur får ni själva ihop det med träning, ni verkar båda ha ganska intensiva liv?
24.05 Sluta visa på fel folk gör när de tränar!
41.00 lite babbel om historiebruk och släktträffar
Den här veckan snackar vi om paus- och excentriska baslyft. Varför gör man det och vilka fördelar finns det? När pausar man i lyften och vilken del av lyftet arbetar man långsamt?
Hålltider
8.03 Paus och excentriskt
Varför?
-Nöta teknik genom att ha god kontroll i lyften
-Ett lugnt tempo och pauser gör att din kropp lär sig rörelserna bättre och inte stressar igenom övningarna
-Du jobbar med anspänning under en längre tid men på lite lägre vikter, vilket ändå ger en stor volym
-Du bygger hållfasthet
-Du kan hitta känslan i lyften
-Mycket fokus på bålen
-Ett bra alternativ om du gärna hetsar med att lägga på vikt generellt
Imorgon tisdag 11/10 kommer vi till Friskis Tyresö som en del av 100 procent ren idrott. Kom och marklyft med oss klockan 17-19!
Välkommen till det hejdundrande 340:e avsnittet. Podden har fyllt sju år. Johanna har köpt snusfärgade lakan. Vi pratar fritt om forskning, folk som säger “ha en rak rygg”, hur ska vi förhålla oss till forskning, vad är cherry picking, varför är det viktigt att forskning finns. Sen skäller och rantar vi om folkhälsa.
20:46
Veckans diss och veckans hiss:
Diss
Lidingöloppets arrangörer menar att lågt deltagande är en effekt av en försämrad folkhälsa. Men är det folkhälsa att springa Lidingöloppet? Folkhälsa handlar väl inte om att folk ska springa tuffa lopp utan om att få folk - alla - att må bättre generellt.
Hiss
I Göteborg har man byggt utegym i utsatta områden. Abdi och Leif, som har 50 års åldersskillnad mellan sig, har träffats där för att träna och nu umgås de även utanför träningen.